De som läser min blogg vet att jag driver en fruktlös kamp mot dåliga thrillers och är måttligt imponerad av det svenska deckarundret. Detta är en grannlaga uppgift, som vårdslöst tillämpat kan spola ut barn med badvattnet. Johan Theorins "Skumtimmen" är ett lysande undantag från schablonernas dussinromaner. Den är så mycket mer än en deckare. Skildringen av Öland är älskansvärd. Det är lätt att se likheterna med Österlen. Theorins olika tidsperspektiv är kristallklart visade och man behöver, som läsare, aldrig tveka om i vilken tid man befinner sig. Våldet är balanserat och skildrat bara så mycket handlingen kräver. Personerna är intressanta och boken är också litet av en släktkrönika. Att huvudpersonen är en pensionerad sjökapten, över 80, boende på äldreboende, plågas stundtals av svår reumatism och heter Gerolf i förnamn är ju bara helt oemotståndligt.
Skumtimmen har bl a belönats som bästa debut 2007 av Svenska Deckarakademin. Mycket välförtjänt tycker jag. Med många bottnar tycker jag att Skumtimmen har rent litterära kvaliteter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar